Skolverket, källkritik och skolbibliotekarierna

, ,
Skolverket, källkritik och skolbibliotekarierna

I helgen blev det en väldig fart på twitter efter en debattartikel i Dagens Nyheter 4 februari. Där tog företrädare för Skolverket tillsammans med Statens medieråd och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap upp hur viktigt källkritik är för dagens elever. De uttryckte oro eftersom Skolinspektionen funnit rejäla brister på området och kom även med konkreta förslag. I stora drag en rejäl brandfackla för vikten av källkritik i skolan. I förstone verkar det finnas noll saker att kritisera det här debattinlägget för, om det inte vore för att det fanns ett stort gapande hål i texten. Ingenstans stod det en rad om skolbibliotekarier eller skolbibliotek. Och det blev en faslig fart på skolbibliotekarietwitter. Skolverket försökte förklara med: ”Artikeln fokuserar på lärarna då källkritik ska in i ämnesundervisn och inte vara ett eget spår. Därför har lärarna nyckelroll.” Frustrationen kvartstod eftersom det handlade om osynliggörandet av skolbibliotekarien. Vilken faktiskt innehar en nyckelroll i skolan när det kommer till källkritk och MIK och det viktiga samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier. Det kom även en snabb gemensam replik på inlägget från företrädare från bibliotekarier, författare och lärare där de instämmer och uppmuntrar vikten av källkritik men undrar varför resursen skolbibliotekarier inte ens nämns? Läs även gärna skickliga skolbibliotekarien Hanna Carlssons inlägg. Men vad spelar nu allt det här för roll – annat än att stärka rollen i den egna professionen? Dels är debatten och inläggen en markering som visar hur viktig källkritik är idag, dels att det fortfarande finns en alltför stor okunskap kring den kompetens en skolbibliotekarie ska ha. Men det är också ett utmärkt exempel på skillnaden mellan debatt och fakta.

I ett inslag i Medierna i P1 diskuteras det just hur faktauppgifter hanteras i debattartiklar och opinionsinlägg. Hur mycket får en egentligen vinkla och vrida i uppgifterna på en sådan text? I undersökningar har en dessutom kunnat konstatera att elever har svårt att skilja mellan faktatext och debattinlägg. Varför inte lyssna på inslaget (10 min långt) och sedan använda det som en utgångspunkt i en diskussion om källkritik med elever? Hur ser en att det är en debattartikel och vad är viktigt att tänka på då? Behöver du ytterligare bakgrundsinfo för egen del kan du lyssna på ett samtal från URskola som fokuserar på hur du som vuxen kan hjälpa eleverna att förhålla sig till det de möter på nätet. Eller varför inte läsa antologin ”Kritiskt tänkade – i teori och praktiken”, där till exempel Jack Werner, tidigare Viralgranskaren, varit med och bidragit? Se där vilken inspiration en debattartikel kan skapa.

Färdigheter

Upplagt på

2017-02-07