Skolbibliotekets del i den nationella biblioteksstrategin

, ,
Skolbibliotekets del i den nationella biblioteksstrategin

Gruppen för Nationell biblioteksstrategi, med Erik Fichtelius i spetsen, är klara med sin omvärldsanalys över vilka utmaningar biblioteken står inför i vår allt mer digitaliserade värld. “Den femte Statsmakten –Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering” överlämnades igår till regeringens kultur- och demokratiminister, Alice Bah Kuhnke. Analysen kommer att ligga till grund till ett förslag om en nationell biblioteksstrategi 2019.

I analysen talas det om framtidens digitala bibliotek och de demokratiska utmaningar vi som skolbibliotekarier ställs inför. 

Stefan Pålsson, frilansskribent och bloggare på Skolverkets Omvärldsbloggen, har skrivit kapitlet ”Skolbiblioteken -En lagerlokal eller pedagogisk resurs?” Med flera rapporter från olika instanser som Digitaliseringskommissionen, Europaparlamentet, Unesco IFLA etc. som grund, redogörs för skolans och skolbibliotekets förändrade villkor i en allt mer digitaliserad värld. Skolan och utbildningspolitiken spelar en stor roll när man vill minska skillnader mellan stad och landsbygd samt sociala klyftor i samhället.

Vårt ökade beroende av digitala medier innebär förändrade krav på läsförmågan. Vi behöver kunna navigera genom ett stort informationsflöde med ett kritiskt förhållningssätt, inte bara när det gäller text, utan även ljud, bild och film. En “digital läsning” kräver att vi utvecklar andra förmågor utöver den traditionella läsförmågan. Vi måste dessutom vara medvetna om hur informationsflödet visas upp för oss; att det styrs av algoritmer skapade av globala företag som Google och Facebook, vilket innebär att vi även måste utveckla sökkritiska förmågor. Hur ska undervisningen i skolan förändras för att barn och unga ska ges möjligheter att utveckla dessa förmågor?
Det är här skolbibliotekariernas kompetens kommer in i bilden. 🙂
Hur kan skolbibliotekarier och pedagoger samverka för att ge elever de bästa förutsättningarna till att utveckla medie- och informationskunnighet samt öka förståelsen för våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter? Man menar att det kan komma att vara avgörande för skolans framtida utveckling på vilket sätt skolbibliotek och skolbibliotekarier vävs in i elevers utbildning. Att det är stora skillnader i bemanning av skolbibliotek i landet framkom i KBs kartläggning 2015 och för att öka bemanningen krävs helt enkelt att det satsas mer pengar. Vad som verkar göra skolbiblioteket till en problematisk fråga är att det berörs både av kulturpolitiken och utbildningspolitiken; där kulturpolitiken framhäver läsning och intresset för litteratur, medan utbildningspolitiken ser mer åt skolbibliotekets pedagogiska uppgift och roll. Att skolbibliotekets verksamhet inte preciseras i skollagen från 2011 har lett till att Skolinspektionen, med stöd av lagens förarbeten, gjort en egen definition av skolbibliotekets verksamhet. Men det gör det svårt att mäta om alla skolor uppfyller skolinspektionens krav.

Vad som också är intressant är att det tas upp i analysen att det behövs fler skolbibliotekarier som är intresserade av den pedagogiska rollen. Hur skolbibliotekariens kompetens ska se ut för att bäst bidra till elevernas lärande kräver mer forskning, enligt analysen. Man talar om gemensam kompetensutveckling för pedagoger och skolbibliotekarier och en mer utbildningsinriktad bibliotekarieutbildning.

Vi ser med spänning och hoppfullhet fram emot analysens effekter! 🙂

Färdigheter

,

Upplagt på

2017-09-14