Läsförståelsen ökar trots lågt läsintresse

,
Läsförståelsen ökar trots lågt läsintresse

Denna veckan presenteras resultatet av svenska fjärdeklassares läsförståelseförmåga i PIRLSProgress in International Reading Literacy Study, som genomfördes under våren 2016. 50 länder deltar i studien som genomförs var femte år och Sverige har varit med från start, 2001.
Efter flera år med fallande resultat har trenden nu vänt och med den senaste mätningen är svenska elever uppe på samma nivå som 2001. Endast sju länder har bättre resultat.
Vid förra mätningen var läsförståelsen sämre för faktatexter, än för skönlitterära texter, men i den senaste undersökningen finns skillnaderna inte längre; eleverna är lika bra på att läsa och förstå båda typer av texter.
För första gången har även ePIRLS genomförts, vilket är ett datorbaserat läsprov, där man ville undersöka hur god förmågan för läsförståelse och navigation är i internet lik miljö. Även här visade eleverna på ett gott resultat.

I studien ingår även frågor om elevernas inställning till läsning. Resultatet visar att nästan en tredjedel av de svenska eleverna inte tycker om att läsa (jämfört med EU och OECD-länderna där andelen är en femtedel). Detta är lite oroväckande uppgifter, eftersom goda läsvanor kan kopplas till god läsförmåga. (Samtidigt är det lite förbryllande eftersom resultaten har gått upp…)
Liksom i senaste undersökningen, 2011, visar flickorna på högre resultat är pojkarna. Det visar sig också att flickor har en mer positiv inställning till läsning än pojkar. De flickor som tycker mycket om att läsa har högre genomsnittlig poäng än både pojkar och flickor som tycker om att läsa.
Det finns också ett starkt samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras skolprestationer. Jämfört med undersökningen från 2011 har skillnaderna i resultaten mellan elever med olika bakgrund dock inte ökat, men de är fortfarande stora.
Men hjälp av PIRLS har man kunnat se att i genomsnitt har svenska elever, sedan 2006, har fått mindre undervisning i lässtrategier än EU- och OECD-länder, men den senaste mätningen visar att lässtrategier i undervisningen har ökat i Sverige sedan 2011.
(Läs gärna mer om PIRLS-resultaten här.) 

Glädjande läsning när resultaten för läsförståelse vänder uppåt igen, men det är oroväckande att färre barn tycker om att läsa! Förhoppningsvis kan landets skolbibliotekarier bidra till en förändring! 🙂

Sedan läsåret 2016/2017 har kommuner kunnat ansöka om ett statligt bidrag för att öka möjligheterna för skolbiblioteken att att stödja elevernas lärande. Stödet ska användas till att förstärka tillgången till utbildad personal på skolbiblioteken. Anslaget för läsåret 2017/2018 är 30 miljoner kronor. (En lista över vilka huvudmän som har ansökt och hur stort belopp som beviljats kan du läsa om här)
Bidraget ska motsvara hälften av kostnaden för en genomsnittlig heltidslön för bibliotekarier och arkivarier och kommer att kunna sökas även inför läsåret 2018/2019. Ansökan är öppen 1 april – 2 maj 2018. 

Färdigheter

Upplagt på

2017-12-06