Läsförståelse är grundläggande för allt lärande!

, ,
Läsförståelse är grundläggande för allt lärande!

Katti Hoflin ordförande för Läsdelegationen  i en intervju med Ann- Britt Dahl vd:n för Mediapoolen Västra Götaland berättar om Läsdelegations uppdrag, läsning och skolbibliotek.

 

Katti Hoflin tar emot på sitt arbetsrum i Stockholms stadsbibliotek. Utanför fönstret har Observatorielunden just bytt vinterns dova färger mot en färgstark vårskrud och Vasastans uteserveringar så smått börjat fyllas med människor. Hon har hittat en lucka, i en annars hektisk arbetssituation, att prata läsning och skolbibliotek – två ämnen som ligger henne varmt om hjärtat.

Sedan september förra året leder hon Läsdelegationen, en regeringssatsning som ska främja ökat läsande och ge barn och ungdomar ”likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser”. Arbetet kommer att pågå fram till juni nästa år och uppdraget innebär bland annat att hon, tillsammans med resten av Läsdelegationen, ska undersöka och ge förslag på strukturella förändringar som kan permanentas och leva vidare även efter att de avslutat sitt arbete.

– Det är egentligen rätt dystert att vi behöver en läsdelegation, säger Katti Hoflin och fortsätter:

– Men när man vet att cirka tjugo procent av de elever som lämnar grundskolan saknar tillräcklig läsförståelse så inser man att det behövs alla möjliga insatser. Det var säkerligen också så man tänkte när man konstruerade en delegation över två politikområden, där både kulturdepartementet och utbildningsdepartementet är involverade. Och eftersom jag är en person som har väldigt svårt att bara titta på, så var det lätt att tacka ja när jag fick frågan att leda delegationen.

För att öka läsandet hos barn är det viktigt att fånga upp dem så tidigt som möjligt, både när det gäller barn som kommer från bokfattiga miljöer och barn som har svårt med läsningen. Katti Hoflin tror att mycket är vunnet om man lyckas skapa rutiner som löper som en röd tråd från BVC och upp genom hela skolsystemet.

– Språk är makt och människans viktigaste redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet och förståelse för hur andra tänker och känner. Och språket erövras till stor del genom kommunikation och kulturupplevelser. Att var femte elev i skolan inte har tillräcklig läsförståelse är därför mer ett underbetyg för skolan, än vad det är en brist hos den enskilda individen.

Om hon fick bestämma skulle alla skolor vara kulturskolor, där man utgår från hela människan och samtidigt väver in de kunskapskrav som krävs. Och där inlärning kan ske på många olika sätt – genom olika typ av media, film, konst och musik.

– Det skulle gynna de barn som inte klara att sitta stilla och bara lyssna, läsa och skriva. Arbetar man på det sättet skulle fler elever bli motiverade och gnistret skulle vara tänt i allt fler elevers ögon allt längre. Nu är det många som tappar sugen redan i småskolan, säger Katti Hoflin.

Hon är också helt övertygad om att det inte hjälper att säga ”läs lite mer” när någon har svårt med läsningen. Istället gäller det att utgå från det enskilda barnet och att hitta vad just det är intresserat av. På så sätt tror hon att man kan locka fram lust och motivation, som är de viktigaste drivkrafterna, för att bli en duktig läsare. Är barnet intresserat av film, kan man tänka karaktärer och skriva storylines. Handlar det om motorer finns det manualer och vill man bli popstjärna kan man snickra på sköna poplåtar. Allt leder till läsning och det viktiga är att man utgår ifrån vad som motiverar och skapar lust, menar Katti Hoflin.

– Att vara en läsande människa och göra läsandet till en livslång vän är att ha ett rikare liv. Det är härligt när man ser att rätt barn har hittat rätt bok. Man berikar sin egen föreställningsvärld och utvecklar sin fantasi. Samtidigt kan litteraturen vara en tröst i jobbiga situationer, säger hon.

Att skolbibliotek fyller en viktig funktion är något som man redan kunnat konstatera i Läsdelegationen. Tillgången till ett fungerande skolbibliotek varierar högst väsentligt över landet, trots att skolan skall säkerställa en likvärdig tillgång och har ett kompensatoriskt uppdrag.

– Skolbiblioteken kan ha en utjämnande roll. Idag blir det ingen riktig konsekvens om man underlåter att ha ett skolbibliotek och trots att jag egentligen inte gillar det måste man kunna dra åt tumskruvarna och ställa hårdare krav. Man kan ju inte hålla på och främja i all oändlighet, säger Katti Hoflin.

Hon säger att hon är väl medveten om den ekonomiskt kärva situation, med ständiga prioriteringar, som många rektorer befinner sig i. Men att det då handlar om att förstå vilken fantastisk resurs ett skolbibliotek kan vara. En förhoppning är att Läslyftet, en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare och förskollärare från Skolverket, kan skapa en större förståelse för nyttan av ett just ett skolbibliotek. Utöver Skolverket är en rad andra myndigheter inblandade i skolbiblioteksfrågan. Och även om det gör att den samlade kraften blir massiv, kan det också skapa samverkansproblem. Katti Hoflin menar att det skulle behövas en mer strukturerad samverkan även inom den kommunala sektorn. Där har folkbiblioteket och skolbiblioteket ofta har skilda huvudmän vilket, i kombination med resursbrist, ofta leder till brister i samarbetet.

– Det borde vara påbjudet med en fungerande samverkan eftersom det innebär ett utvidgat kollegialt samarbete som är mer resurseffektivt. I slutändan gynnar det båda parter, då skolbiblioteken kan vara vägen till folkbiblioteket och det livslånga läsandet, säger hon.

Färdigheter

Upplagt på

2017-05-29