Individanpassa skolbiblioteket och öka läsargemenskapen

, ,
Individanpassa skolbiblioteket och öka läsargemenskapen

Ann-Marie Körling, lärare, författare och läsambassadör (som avslutar sitt uppdrag om drygt en vecka, när den nya läsambassadören introduceras på Bok- och Biblioteksmässan), efterlyser en attitydförändring hos lärare när det gäller läsning i skolan. I ett debattinlägg i nättidningen Skola och Samhälle skriver hon att för de elever som upplever utanförskap på grund av att de inte klarar av att läsa de texter som skolan kräver måste vi arbeta för att sänka trösklarna till litteraturen. Ett sätt att arbeta är genom högläsning, oavsett vilket stadie eleverna går på. Eleven ska ges möjlighet till att själv välja vad den vill läsa utan att valet av bok kritiseras med att den är för lätt eller för svår. Det måste avsättas mer tid i skolan för självständig läsning och lärare ska arbeta med att väcka elevernas nyfikenhet på innehållet snarare än att bedöma läsaren. När man sedan tillsammans diskuterar bokens innehåll skapas en läsargemenskap, vilken förhoppningsvis kan leda till att känslan av utanförskap ersätts med gemenskap och ökad lust till läsning. Vidare skriver hon:

Det nationella målet med skolan är att eleverna ska kunna tänka kritiskt och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. För att kunna göra det behöver elever och lärare möta variation av innehåll, det vill säga texter som på olika sätt förklarar, beskriver och utmanar. Att läsa är att få innehåll att tänka genom. Tankeverksamhet utvecklas genom friktion, det vill säga när vi utmanas med något vi ännu inte har tänkt. Det flerstämmiga klassrummet innehåller många olika texter vilka erbjuder variation där tankeverksamheten underhålls och stimuleras.”

Den känsla av utanförskap Körling beskriver skulle kunna kopplas till nyanlända elevers situation i skolan. Camilla Larsson har med sin uppsats från Uppsala universitet undersökt hur skolbibliotek kan utforma sin verksamhet efter nyanlända elevers behov. Undersökningen visar att skolbibliotekets uppgift att tillhandahålla mångspråkslitteratur och litteratur på lättläst svenska samt att möta behovet av stöd vid inhämtning av information är svår att uppfylla på grund av bristande språkkunskaper och en begränsad budget. Larsson menar att en språkinventering bör göras i början av varje läsår för vara säker på att man möter de aktuella behoven på skolan. Detta är även något som Elin Lucassi tar upp i skriften skola+bibliotek=skolbiblioteket Att jobba med mångspråkighet i skolbiblioteket.

Eftersom det arbetssätt som ska genomsyra skolan; vilket även ska inkludera skolbiblioteket; ska vara individanpassat, måste det således finnas litteratur anpassad för målgruppen. Det ska inte spela någon roll om du kommit till Sverige för längesedan eller alldeles nyss. Att stimulera språkutveckling och läsning är något som bör prioriteras, inte minst med tanke på att att skolan har en stor roll i att forma och vägleda barn och unga till att bli demokratiska medborgare.

Färdigheter

, ,

Upplagt på

2017-09-21