Barns digitala kompetens: Att lära sig Källkritik, det gör man i skolan!

, ,
Barns digitala kompetens: Att lära sig Källkritik, det gör man i skolan!

Den årliga rapporten svenskarna och internet kom ut förra veckan. Det innehåller i år ett antal nya frågor anpassade till läroplanens nya skrivningar om digitalisering och programmering men framförallt handlar det om källkritik och säkerhet på nätet.

För tio år sedan svarade 24 procent av deltagarna i Svenskarna och internet att de inte använde internet. Sedan dess har den uppkopplade delen av befolkningen ständigt ökat. I årets upplaga av undersökningen är den högre än någon gång tidigare: 94 procent av de drygt 3 000 personer som svarat på frågorna säger att de använder internet.

Internetanvändandet fortsätter att öka snabbare även bland barn och unga. Årets rapport visar att två tredjedelar av 6–8-åringarna använder internet dagligen. Två femtedelar använder nätet för att söka efter information och fakta. Ungefär lika stor andel använder internet i skolarbetet. Båda siffrorna är en fördubbling på fem år.

När det gäller källkritik och värdering av information på internet, det är i första hand de yngre eleverna som anger att de inte fått någon utbildning eller information i att värdera information på nätet. Det gäller 42 procent av mellanstadieeleverna och 26 procent av högstadieeleverna. Som man kan förvänta sig är det fler som fått utbildning och information ju äldre eleverna är. 83 procent av eleverna på gymnasiet säger sig fått utbildning eller information kring källkritik. Bara 10 procent av gymnasieeleverna ej fått sådan utbildning.

    Läs hela del rapporten om Barns digitala kompetens!

Bland dem som uppgav att de fått utbildning i digital källkritik svarar 95 procent att de fått det som undervisning i skolan. Andra källor till kunskap om källkritik är vänner, föräldrar och artiklar. Man kan också konstatera att yngre barn får en hel del stöd av sina föräldrar i frågor som rör källkritik. Av dem som går på mellan- och högstadiet svarar var fjärde att de fått information om källkritik från föräldrarna. Föräldrar som svarsalternativ fanns inte med när frågan ställdes till gymnasieeleverna.

Över lag värderar eleverna sin källkritiska förmåga högt. 86 procent av eleverna i mellan- och högstadiet svarar med en trea eller högre på en femgradig skala när de ska ta ställning till i hur hög grad de instämmer i påståendet ”Jag kan värdera och ta ställning till den information jag tar del av i sociala medier”.

Resultatet tydliggör vilken stor roll den svenska skolan spelar när det gäller utbildning och information kring källkritik, konstaterar rapportförfattarna.

Från rapportering förväntas vi förstås inte orsaken till skillnaden i utbildning på källkritik bland yngre och äldre barn men vi vet att antal skolbibliotek och bemannade skolbibliotek skiljer sig mellan grund och gymnasiet.

Enligt KP senaste rapport Skolbibliotek 2012, Hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Ca 210 000 elever i grundskolan och gymnasiet inte har tillgång till skolbibliotek på den skolenhet som de tillhör. Det motsvarar 16 procent av eleverna. De flesta av alla dessa elever går på kommunala skolor. 915 kommunala skolenheter med 125 000 elever saknar tillgång till skolbibliotek.

Och bara konstatera att skolans roll vad gäller källkritik på nätet kommer att fortsätta förstärks i och med den nya läroplanen som träder i kraft 1 juli 2018, där förtydliggörs vilka ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin digitala kompetens och talas om ett närmare samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare för alla elever rätt till digital kompetens.

Vi hoppas att detta krav ska ge ett bättre resultat i kommande rapport när det gäller elevernas kompetens om digital källkritik.

 

 

Färdigheter

Upplagt på

2017-10-23