Välj en sida

Vindslukaren- berättelsen om den arabiska hästenSolen sänker sig i väster, tillsammans med hästen har beduinen klarat av sitt arbete för dagen. Hästen har spelat stor roll i arabländerna och sägs vara den mest renrasiga av alla hästar. Man har värnat om hästens ursprung och inte sammanblandat den med andra raser. I Syrien finns stamtavlor som sträcker sig så långt som 1000 år tillbaka i tiden.

I filmen får vi lära oss mer om den arabiska hästen och vad den har betytt för människorna i dess närhet. Vi får även ta del av hur nomadfolk värderat hästen genom tiderna. Arabhästen är vacker, tålig, intelligent och uthållig och den har fostrats genom svåra förhållanden, vilket har krävt dessa egenskaper. Hästen beskrivs med kännetecken som livlig hållning, litet huvud och med höga kindben. Huden är tunn, eftersom den härstammar från varma länder. Den arabiska hästen har funnits i cirka 4000 år, och räknas som den äldsta hästrasen. Beduinerna värderade sina hästar mycket högt och de räknade hästen till sina familjemedlemmar. De skyddade hästarna  i det hårda ökenklimatet, med varma dagar och kalla nätter.  Hästarna lär även ha bott hos beduinerna inne i tälten vid dåligt väder. Arabhästen är och har varit en central del av olika nomadfolks kultur och förflutna.


Fortsatt arbete
Efter filmen passar det bra att diskutera olika begrepp och vad de innebär:

  • beduiner
  • nomadfolk
  • arabiskt fullblod

Nomader lever ofta i mobila typer av bostäder och boskapsskötsel har traditionellt varit deras största sysselsättning.  Deras förflyttning hänger  ofta ihop med djurens byte av betesområden. Nomader har funnits i alla tider och antagligen kommer eleverna vilja veta mer om detta levnadssätt. Ett förslag till fortsatt arbete är att dela upp eleverna i smågrupper och ge dem i uppdrag att ta reda på mer om detta genom att använda information från nätet.

Exempel på frågor att arbeta med:

  • Var finns nomader i dagens samhälle?
  • Hur bor nomader?
  • Hur försörjer de sig?

Att kunna granska och värdera den information som eleverna möter är en förmåga som lyfts i kursplaner och ämnesplaner. Den här förmågan krävs för att kunna hantera information och budskap som vi möter i dagens samhälle. Det kan därför vara av stor vikt att i detta sammanhang prata om källkritik och hur eleverna kan ta del av information på ett källkritiskt sätt. Läs gärna mer om källkritik på Skolverkets sida här.


Koppling till läroplanen
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6:

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
 Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika per­spektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.