Välj en sida

Maten och livet!- En film om att äta rättAldrig förr har människor ätit så mycket mat som idag. Men äter vi fel? Och hur ska vi isåfall ändra på våra kostvanor? En docent i näringslära som forskar om människors matvanor och hälsa uttalar sig i filmen och menar att vi äter för mycket snabbmat i dagens samhälle. Vi äter för få lagade måltider hemma tillsammans med familjen och mer mellanmål och halvfabrikat, vilket oftast är mycket sämre mat. Portionerna blir bara större och större, men istället behöver vi tänka lite mer på tallriksmodellen. 50% av tallriken bör fyllas med grönsaker, 25% till protein som fisk, kött, ägg eller bönor och resterande 25% till kolhydrater. Är man redan lite rund om kroppen kan grönsakerna få ännu större plats på tallriken.

I filmen får Paulo Roberto delta i ett experiment under tre veckor. Roberto har goda värden som kan liknas vid en elitidrottsman vid experimentets början. Under tre veckor får han enbart äta snabbmat, såsom hamburgare, pizza, bullar och läsk som dryck. Efter 21 dagar har Robertos värden hastigt försämrats och han har gjort en viktökning på 15, 5 kilo.

Några ämnen måste våra kroppar få i sig för att må bra och dessa är proteiner, kolhydrater och fetter. Proteiner hjälper till att bygga upp och underhålla kroppen, kolhydrater ger energi och fett behövs för att våra celler ska fungera. Det som är viktigt att tänka på när det gäller fett är att fett från mejeriprodukter såsom grädde, smör och ost inte är nödvändiga för kroppen. Dessa klarar vi oss utan helt och hållet, men fett från olja och fisk är däremot nödvändiga. Detsamma gäller kolhydrater. Snabba kolhydrater som vi finner i ljust bröd, kanelbullar och pasta klarar våra kroppar sig alldeles utmärkt utan. Däremot ger långsamma kolhydrater, som finns i exempelvis fullkornsbröd, en lång och behaglig mättnadskänsla.

En inte så ovanlig missuppfattning är att smala personer mår bra, men en smal person kan ha lika höga blodfetter som en kraftig. Det syns inte utanpå hur dåligt kroppen mår inuti. Alla måste därför tänka mer på att äta regelbundet och inte slarva med att hoppa över måltider. Det är då kroppen får chans att må bra!


Fortsatt arbete
Att arbeta med tallriksmodellen praktiskt kan vara ett sätt för eleverna att få en visuell bild av vad kroppen behöver för mat. Låt eleverna få varsin papptallrik som de med hjälp av en penna och linjal markerar rutor på. I filmen nämndes rutor som motsvarade 50%, 25% och 25%. På livsmedelsverket menar man att tallriksmodellen ska se lite annorlunda ut för barn mellan 2-17 år.  De menar att uppdelningen kan göras genom att tänka sig ett uppochnedvänt Y på tallriken. De två största delarna ska motsvara grönsaker och kolhydrater, medan den mindre delen ska motsvara proteinernas del. Det finns flera sätt att se på tallriksmodellen, så använd gärna länkarna nedan för ytterligare information och besluta er därefter för hur ni ska prata om den i klassen. Bjud gärna in skolsköterskan till klassrummet, så kan också hen ge sin syn på saken.

Efter att barnen markerat rutor på sin papptallrik kan de skapa mat av färgat papper, lim, pärlor och piprensare. Det går även bra att klippa ut mat från olika tidningar och limma fast på papptallriken. Båda alternativen brukar vara uppskattade, men det förstnämnda är lite mer tidskrävande.

Ytterligare en metod för att konkretisera tallriksmodellen kan vara att hålla en minilektion i matsalen strax innan eleverna ska äta. Visa på en tallrik hur maten ska fördelas och låt därefter eleverna göra detsamma innan de sätter sig till bords.

För att läsa mer om tallriksmodellen kan ni besöka följande länkar:

Livsmedelsverkets sida:
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/barn-2-18-ar/#Tallriksmodellen

1177 Vårdguiden:
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Halsa/Mat-och-naring/Maltider/Tallriksmodellen/


Koppling till läroplanen
Bild, årskurs 4-6

  • Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Hem- och konsumentkunskap, årskurs 1-6

  • Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
  • Måltidens betydelse för gemenskap.