Välj en sida

Handling
För några år sedan kom den första filmen om Prick och Fläck, där ett antal böcker av Lotta Geffenblad animerats. Sedan dess har det blivit flera animerade filmer baserat på historierna om kaninerna.

Stina Ekblads gör rösten till Prick och Fläck och använder sin röst på ett lekfullt sätt som passar utmärkt. Prick och Fläck är de charmiga, glosögda kaninerna med de många prickarna, och de stora fläckarna.

I den drygt 40 minuter långa filmen Prick och Fläck, på pricken förmedlas humor och vardagsdramatik för de yngre tittarna.

I samtliga delar återspeglas lek, vänskap och fantasi som barnen kan känna igen sig i. Ibland blir det fläckar på soffan om någon spiller och dessutom finns det prickar på potatisar. Tidningen är uppbyggd av mängder av prickar och fläckar.  På natten syns månens fläckar och att det är fullt med prickar på himlen. Inte sällan slutar det med att Prick och Fläck får fler fläckar eller prickar, men ibland blir de helt av med dem.

I  filmen är det kaninernas värld som står i centrum. Kaninerna är könsobestämda och enligt författaren Lotta Geffenblad är detta en medvetet val.

I tidskriften Kommunal arbetaren förklarar Lotta varför på följande vis:
”Det är bra att man inte kan se om de är pojke eller flicka, att det inte spelar någon roll. Samtidigt kanske det sätter i gång en diskussion om det är viktigt och varför det i så fall är viktigt. För oss är det viktigt att de är könsobestämda.” 

Förslag på fortsatt arbete
Snart är det Internationella kvinnodagen, men trots att det är en viktig dag att uppmärksamma är det samtidigt så sorgligt att det fortfarande, 2018. är en dag att komma ihåg. Tyvärr skiljer det stort mellan kvinnors och mäns lika värde forfarande.

Efter att ha tagit del av filmen kan ett exempel vara att styra diskussionen i klassen mot genus. Genus brukar kallas det sociala könet och handlar om våra förväntningar och föreställningar på hur andra människor bör vara och uppträda kopplat till sitt biologiska kön.

RFSU har tagit fram en intressant övning som passar bra att göra i år 3 och uppåt. Syftet med övningen är att bli medveten om att språket bidrar till att forma våra uppfattningar om varandra, samt att få möjlighet att reflektera kring normer och föreställningar om män och kvinnor. Jag har själv gjort övningen i en tredjeklass och använde mig av orden som ges som förslag i övningen. Eftersom det står i övningen att de yngre barnen inte behöver ha så många ord, så nöjde jag mig med de angivna. Efter övningen fokuserade vi på fem ord, som eleverna hade tyckt olika om. Detta gav bra och tänkvärda diskussioner.

Återkoppla gärna till filmen och diskutera varför kaninerna är könsobestämda.

  • Varför har författaren valt att skapa kaninerna på det här sättet?
  • Vad är positivt med att inte veta könstillhörigheten hos kaninerna?
  • Är det viktigt, och isåfall varför, att veta vilket kön kaninerna har?

Koppling till läroplanen
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella köns­ mönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1–3:

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.