Välj en sida

Handling
I ett kontorslandskap, någonstans i Stockholm, berättade Cecilia ett minne från en möhippa. När hon använde ordet ”turkkiosken” reagerade en ny arbetskamrat starkt och ifrågasatte ordvalet.

Asal, som den nya arbetskamraten heter, blev ifrågasatt och inkallad till chefen för ett samtal. Där fick hon veta att hon börjat sprida dålig stämning på arbetsplatsen på grund av samtalet med kollegan Cecilia.

Regissören Bahar Pars vill skildra konsekvenserna av rasism i det offentliga samtalet med den här filmen. Att dessa konsekvenser får effekter i större sammanhang som arbetsplaster, men även på ett personligt plan, för de enskilda individen är något som blir extra starkt i Turkkiosken.

Förslag på fortsatt arbete
Efter den sju minuter långa filmen passar det bra att diskutera innehållet, och genom att lyfta ämnet synliggörs normer som man kanske annars aldrig reflekterar och reflekterat kring. Vi tar många normer för givet i Sverige precis som Cecilia och hennes manliga kollegor nämner i filmen ”så säger man ju så”, det vill säga turkkiosk till en liten affär. Frågor som kan inleda diskussionen kan förslagsvis vara:

  • Finns det fler och liknande uttryck som används på ett felaktigt sätt i Sverige?
  • Är det rasistiskt att säga turkkiosk om man inte menar något negativt med uttrycket?

På FN:förbundets webbsida finns ytterligare  förslag på lämpliga frågor att inleda eller fortsätta diskussionen med.

I likhet med förslaget på FN-förbundets sida passar det bra att förlänga arbetet genom att göra egna kortfilmer som handlar om just normer. Att tillsammans i grupper skriva manus, dela upp roller och iscensätta en kortfilm som tar fasta på mänskliga rättigheter är en utmärkt övning. Som förslag kan filmerna fokusera på dold rasism i vardagen.

Har ni redan arbetat mycket med film som verktyg kanske det vore intressantare att föra in drama i undervisningen. Då kan de inövade scenerna visas upp för övriga klasskamrater eller för parallellklasserna. Har ni utklädningskläder till låns på skolan kan det för vissa elever underlätta själva uppträdandet.

Vill ni arbeta vidare med vardagsrasism finns det värdefull information hos Antirasistiska Akademin, ARA. Här kan ni få viktiga begrepp förklarade, ta del av videointervjuer om rasism och demokrati i Sverige, samt läsa vetenskapliga artiklar inom ämnet.

Koppling till läroplanen
Skolans mål är att varje elev:

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:

  • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barn­ konventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
  • Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.