Välj en sida

Allt vi får från får - en film om fårHandling
På en gård i Solna, utanför Stockholm, finns det många får och det är just den gården som filmen handlar om.

Fårmamman kallas tacka, pappan kallas för bagge och ungen kallas lamm.

Det finns flera olika fårraser, såsom Gotlandsfår och Finnullsfår. Vissa får är långhåriga, medan andra är korthåriga och dessutom finns det fler olika färger på fårens ull.

En tacka är dräktig i fem månader och får oftast två lamm per kull. När lammen dricker mjölk från mammans ljuver kallas det att lammen diar.

Alla nyfödda lamm öronmärks med en platsbricka och de får även ett namn. Tackan och lammet känner igen varandra på lukten, utseendet och på deras läten.

På vintern äter fåren hö eller ensilage. Sommartid får de äta gräs utomhus i hagarna som de går i både dag och natt.

Ett får har fyra magar precis som kossorna. Först sväljer de maten utan att tugga och därefter åker maten upp i munnen igen och tuggas. Detta beteende kallas att djuren idisslar.

Ullen klipps två gånger per år och detta är ingenting som gör ont på djuren. Ullen hjälper fåren att hålla sig varma och gör så att de inte kyls ner av exempelvis regn.

Av ullen kan man göra kläder och av skinnet kan man göra fällar, väskor och handskar. Vi får även ost, kött och mjölk från fåren.

Förslag på fortsatt arbete
När ni har sett på filmen tillsammans passar det bra att eleverna fortsätter att fördjupa sina faktakunskaper om får och lamm. Här finns förutom fakta om djuren, även möjlighet att ställa frågor till en fårbonde.

Låt barnen diskutera vad de har lärt sig utifrån film och webbsida och ifall ni saknar svar på någon fråga kan ni gemensamt formulera ett mejl till bonden på följande adress: bondeniskolan@lrf.se

Vill ni avsluta arbetspasset med ett pyssel kan en djurmask skrivas ut och färgläggas. Låt gärna eleverna klippa ut konturerna och fästa ett gummiband runt masken.

Koppling till läroplanen
Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget väl­ befinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1–3:

  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arterUndervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6:
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.