Välj en sida

Påskens traditionerHandling
Äggpickning, påskris, äggmålning, Fasta, fjädrar, påskharar…

Påsken har en spännande historia och i filmen tar Rickard Sjöberg hjälp av prästen Håkan E. Wilhelmsson för att få svar på sina frågor.

Frågorna är många och i den här filmen finns förklaringen till varför vi gör som vi gör under högtiden påsken.

Varje kultur har sina traditioner och i filmen får vi veta dels hur kristna firar påsk, men även hur en judisk påskmiddag går till. Dessutom får vi veta hur kristna syrianer firar påsk.

Varför firar vi påsk?
Varför pyntar vi ris till påsk?
Varför äter vi ägg?
Varför målar vi ägg till påsk?

Förslag på fortsatt arbete
Diskutera filmen utifrån frågeställningarna ovan och fortsätt därefter att presentera webbsidan SO-rummet där eleverna kan ta del av mer information om påsken.

På SO-rummet finns texten Påskfirandet förr och nu att läsa.

Ifall ni vill påskpyssla inför påsken finns det flera olika pyssel att välja bland på ungafakta.se. Här finns bland annat tips på hur en påskhäxa kan skapas eller hur man kan göra ett punkägg. Presentera gärna sidan och låt eleverna välja ett passande pyssel parvis.

I detta moment övar de inte enbart samarbete, utan även att ta del av instruktioner. Varför inte avsluta pysslandet med en påskutställing, så att alla fina alster får tillfälle att synas på skolan. Kanske kan ni dekorera matsalen eller kulturrummet, samtidigt som eleverna håller muntliga presentationer om varför vi har påskägg, häxor, fjädrar och harar på påsken? Bjud gärna in elever från de lägre årskurserna och dela mer er om vad ni har arbetat med.

Koppling till läroplanen
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en bered­skap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4–6:

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4–6:

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbygg­ nad och typiska språkliga drag.