Välj en sida

Pengars värde och betalningsformerHandling
Från början hade vi byteshandel, innan vi hade pengar. Vi bytte exempelvis salt mot fina, värdefulla snäckor och stenar. År 1000 präglades de första svenska mynten, innan dess hade vi enbart haft utländska mynt.

Mynt är olika tunga och kopparmynten på 1600- talet kunde väga hela 20 kilo och var värda väldigt mycket.

Sverige var först i Europa med att använda sedlar, men vem bestämmer hur alla mynt och sedlar ska se ut? Jo, det är Riksbanken.

Nu har Riksbanken tagit fram nya mynt och sedlar. Mynten innehåller inte längre nickel, vilket är bra för alla som är nickelallergiska. På 20-lappen finns Astrid Lindgren avbildad och på 50-lappen är Evert Taube avtecknad. Greta Garbo finns numera på 100-lappen och på 200-kronorssedeln är Ingemar Bergman porträtterad. Birgit Nilsson pryder 500-lappen och Dag Hammarskjöld finns tecknad på 1000-lappen.

I filmen tas olika betalningsformer upp och slutligen får vi lyssna till en skolklass som repeterar filmen genom att sjunga en sång.

Förslag på fortsatt arbete
Många är nyfikna på våra nya mynt och sedlar, men vet inte så mycket om dem. Efter filmen kan ni besöka Riksbankens sida för att titta närmare på sedlarna. Vill ni även titta på de nya mynten kan ni besöka följande sida hos Riksbanken. Här kan man även läsa om ogiltiga mynt och sedlar, samt få svar på frågor som varför det byts sedlar och mynt i Sverige.

Har ni tillgång till iPads i klassrummet kan appen Kolla pengarna laddas ned. Här kan ni spela Sedelkollen, som är ett sorteringsspel. Ni får även lära er mer om sedlarnas säkerhetsdetaljer.

Koppling till läroplanen
Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1–3:

  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.