Välj en sida

svenska högtiderHandling
Vi firar många olika högtider i Sverige och i den här filmen finns flera av dem samlade. Vi som bor i Sverige tillhör många olika religioner såsom kristendom, islam och judendom. Många tror inte alls på någon religion, men Sverige räknas ändå som ett kristet land.

Frågor som varifrån alla högtider härstammar från och varför de firas, reds ut i filmen. Filmen börjar med nyårsafton och vi får därefter följa många högtider under hela året.

På våren har vi många kristna högtider, såsom påsken. Många målar ägg, pyntar och dekorerar hemmet med påskägg. För de kristna har påsken stor betydelse, eftersom Jesus korsfästes och därefter uppstod.

Valborg firas också på våren och då välkomnar vi våren med majbrasor. Första maj är arbetarnas dag och firas i hela världen. Då brukar många demonstrera för vad de tycker är viktigt.

Nationaldagen är Sveriges dag och firas i juni. Vi hissar flaggan och sjunger nationalsången.

Midsommar firas för att sommaren har kommit och vi bygger majstänger, äter god mat och binder fina blomsterkransar. Vi sjunger, dansar och äter jordgubbar.

Allhelgonadagen firas till minne av de döda och då tänker vi extra mycket på de som inte finns kvar i livet. Halloween firas i närheten av denna dag och många klär ut sig till läskiga figurer och knackar på hos grannarna för att säga Bus eller godis?

I december firas lucia och vi äter lussebullar och pepparkakor. Därefter firas jul, för att minnas Jesus födelse. Vi öppnar adventskalendrar, bakar och dekorerar hemmet med tomtar, ljus och stjärnor. En vecka efter julafton firar vi åter nyårsafton och ett helt år har gått.

Förslag på fortsatt arbete
För att minnas och ha tid att planera de svenska högtiderna brukar många pedagoger skapa ett så kallat årshjul. Detta har även vi på den skola där jag arbetar. Att fira tillsammans skapar en god sammanhållning på skolan och dessutom blir barnen bekanta med våra svenska högtider och traditioner genom att vi både pratar om dem, samt firar dem på ett karaktäristiskt sätt.

I min klass har jag utgått från skolans årshjul och skapat böcker till barnen som jag bundit av färgade papper. Eftersom barnen går tre år på lågstadiet och därmed firar varje tradition tre gånger, har jag låtit varje bok bestå av tre gånger antalet högtider som firas. Vi firar varje högtid på skolan och detta får barnen dokumentera i sin bok med text och bild.

Detta innebär att barnen under tredje året även kan läsa vad och hur vi firade exempelvis lucia i år ett och två på skolan. Eller om den återkommande hattparaden som alltid firas i samband med Valborg varje år på skolan. Detta brukar vara väldigt uppskattat bland eleverna och även ett sätt att se sin egen kunskapsutveckling vad gäller att skriva meningar, formulera innehåll, samt skriva med läslig handstil.

Innan barnen får böckerna i år ett har jag struktuerat upp bladen med att sätta in följande rubriker:

Nyår,
Påsk,
Valborg,
Första maj,
Nationaldagen,
Midsommar,
Allhelgonadagen,
Halloween,
Lucia
Jul

Rubrikerna har sett olika ut från klass till klass, beroende på sammansättningen i klassen och vilka traditioner och högtider vi velat lyfta fram och diskutera. Ovan kan fungera som utgångspunkt, men för att alla ska bli intresserade och involverade har det känts viktigt att ta med högtider som representerar de högtider som barnen är vana att fira, samt sådana de kanske inte känt till sedan tidigare (men som kanske en klasskompis är väl bekant med).

Koppling till läroplanen
Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1–3:

  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4–6:
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.