Välj en sida

abrahams-manga-barnHandling
Religionerna Islam, Judendom och Kristendom hör till de Abrahamitiska religionerna. De har mer gemensamt än vad många tror, och kallas ibland syskonreligioner.

Gud skapade människorna till sin avbild… Ja, i alla tider har människor berättat historier om hur vi människor kom till jorden och hur världen skapades. I filmen möter vi tre ungdomar, som tillhör religionerna Islam, Judendom och Kristendom. I den här filmen får vi veta mer om hur det är att tro på de olika religionerna.

Jenny Berglund som är forskare berättar mer om likheterna och hon menar att Abraham är en viktig person inom alla tre religionerna och kallas ibland för stamfader. De kristna berättar samma berättelser som judarna, men läser om dem i sin egen bok, Bibeln. Där finns även nya berättelser som handlar om Jesus. Även i Koranen finns samma berättelser som i Bibeln och Tanakh, men även andra berättelser om Mohammed.

Religionerna är stora idag och bygger på berättelser och levnadsregler. Vad innebär det då att tillhöra dessa religioner i vår tid?

Vi träffar Miron, som är kristen och tycker att religionen betytt som mest när hon varit ledsen. Den gav henne hopp och tro till att leva vidare. För Jacob är religionen viktig på ett annat sätt. Han har träffat sitt umgänge i och med sin religion och har gått på en judisk skola. Bassam är muslim och tror på vänskap, närhet och kärlek. Dessa ord förknippar han med sin religion.

Vissa firar högtider av religiösa skäl och andra för att det är traditioner. I olika delar av världen får religionerna olika former, vilket gör att man ser olika på levnadsreglerna. Att kvinnor exempelvis ska täcka håret är olika från familj till familj.

Förslag på fortsatt arbete
Det här är en viktig film att visa även för de yngre barnen i vårt mångkulturella Sverige. Om vi redan i lågstadiet pratar om olikheter i levnadssätt och betonar vikten av samt det positiva med att vara olika, så behöver det inte uppstå lika många konflikter senare.

Som introduktion till detta arbete har jag passat på att betona olikheter i min klass. Ofta gör vi lärare många olika anpassningar för att varje enskilt barn ska trivas i skolan på bästa sätt. Vi pratar ofta om detta i min klass. En elev har exempelvis en speciell dyna att sitta på för att orka lyssna på genomgångar, ett annat barn har en massageboll i handen, eftersom han är väldigt taktil. Ytterligare ett barn behöver två platser i klassrummet för att kunna arbeta och ett fjärde barn behöver elevernas hjälp med att prata tydligt för att höra tillräckligt. Klassen är full av olikheter och vi pratar ofta om dem, som något positivt och som en tillgång. På detta vis har vi alla fått ökad förståelse för varandra och för andra människors olika behov.

Efter att ni pratat om olikheterna som finns i klassen kan nedanstående frågor vara till hjälp för att diskutera filmens budskap.

  • Måste man tro på någon Gud för att tillhöra en religion?
  • Räcker det med att ta del av olika traditioner för att anses vara kristen, muslim eller jude?
  • Kan man vara både kristen och muslim?
  • Varför är levnadsreglerna så stränga inom religionerna?
  • Hur ska människor kunna leva tillsammans, men ha olika regioner?
  • Kan man leva tillsammans med någon som har en annan religion än vad man själv har?

Avslutningsvis passar det bra att tillsammans rita upp regionsträdet som visas i filmen. På detta vis blir det väldigt tydligt att regionerna härstammar från en och samma tro. Trädet kan ritas upp på wellpapp, färgläggas brunt och dekoreras med gröna löv där ni skriver ned likheter och olikheter. I min klass valde vi att skriva och rita religionernas namn, symbol, heliga skrift och heliga byggnad.

Koppling till läroplanen
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell lägg­ ning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations­ gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1–3:

  • Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.