Välj en sida

Vi lär oss om- djurriket - kräldjurenHandling
Det finns många djurarter i världen och många arter som har dött ut. Djur ser olika ut, beroende på var i världen de bor. De finns på land, i vatten och i luften och brukar delas in i olika grupper:

– fiskar
– groddjur
– kräldjur
– fåglar
– däggdjur

Samliga djur har en ryggrad och kallas med ett gemensamt ord för ryggradsdjur. I det här programmet fokuseras det på kräldjur och hur de lever. De första kräldjuren utvecklades från groddjur.

Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor är kräldjur som överlevt sedan urtiden. Dinosaurier var också kräldjur, men dog ut för länge sedan. kräldjuren trivs bäst där det är varmt, därför har vi inte så många arter av kräldjur i  Sverige.

På vintern sover kräldjuren och vaknar när våren kommer. Kräldjur kallas även för reptiler. De flesta kräldjuren lägger ägg, men kopparödlan föder levande ungar.

Förslag på fortsatt arbete:
Som jag i ett tidigare inlägg nämnt har jag tillsammans med mina elever skapat en tidslinje på en av klassrummets väggar. Vi har tillverkat bakterier, toffeldjur, maneter, sniglar, kräftdjur, bläckfiskar och broskfiskar i material som bomull, lera, silkespapper, filt och papper.

Sedan en vecka tillbaka samtalar vi mest om kräldjur och denna djurgrupp fascinerar barnen lite extra. Barnen studerar faktaböcker om dinosaurier och vi kommer så småningom fylla på vår tidslinje med kräldjur.

Tillsammans har vi tittat på filmen Vi lär oss om: djurriket – kräldjuren och därefter diskuterat följande frågor:

  • Vad gör kräldjuren speciella?
  • Vad har kräldjuren gemensamt? (Temperatur, andning, hud, skinn)
  • Vad äter kräldjuren?
  • Vad fick vi lära oss om ormar, ödlor och krokodiler?

Vi lär oss om djurriket är en serie med filmer, som även behandlar djurgrupperna fiskar, groddjur, fåglar och däggdjur.


Koppling till läroplanen
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en bered­skap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.


Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll, i årskurs 1–3:

  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.